30 % mindre utsläpp från parkering – en nyckel till klimatmålen

Austin Kioyame • 12 januari 2025

När klimatdebatten förs i medier, politiska rum och vetenskapliga forum är det sällan parkeringsfrågan får utrymme. Ändå visar ny forskning att just detta område kan ha större påverkan på våra utsläpp än många tror. I Sveriges större städer kan upp till en tredjedel av trafiken i vissa områden bestå av bilister som endast letar efter parkering. Detta har inte bara effekt på bränsleförbrukning och koldioxidnivåer – det bidrar också till stress, ineffektivitet och sämre luftkvalitet i tätbebyggda miljöer.

Med rätt tekniska och strategiska insatser finns det potential att minska parkeringsrelaterade utsläpp med upp till 30 %. Lösningen kräver inte nya vägar eller större parkeringsytor – det handlar om att göra det osynliga synligt.

Den dolda utsläppskällan

Varje bilresa avslutas med en parkering. Men det många missar är att den avslutningen ofta innebär flera extra minuter av körning, ofta i cirklar, i jakt på en ledig plats. I praktiken innebär det tusentals små omvägar varje dag i varje stad. Tillsammans summeras detta till ett omfattande koldioxidavtryck som aldrig riktigt syns i klimatstatistiken – men som märks i våra lungor, i våra bostadsområden och i bränslekostnaden.


PFind adresserar exakt detta problem. När förare får tillgång till realtidsinformation om var lediga parkeringsplatser finns, kortas varje resa ner till sitt faktiska syfte. Mindre tomgång, mindre rundkörning, mindre frustration.


Vad krävs för att nå 30 % minskning?

Att uppnå denna klimatvinst kräver tre centrala åtgärder som samverkar:

  1. Storskalig digitalisering av parkeringsinfrastruktur
    Kommuner och fastighetsägare behöver ta steget att koppla upp sina parkeringsytor. Sensorer som registrerar tillgänglighet, kopplade till digitala system som kan dela denna information med förare, utgör basen i ett fungerande ekosystem.
  2. Nationell strategi och politiskt stöd
    För att skapa långsiktig effekt krävs en gemensam riktning. Regering och kommuner behöver prioritera investeringar i digital parkering som en del av klimatstrategin. Det inkluderar ekonomiska incitament, teknikneutral lagstiftning och samarbete mellan offentliga och privata aktörer.
  3. Smarta system som skalar med behovet
    Lösningar måste fungera i både stadskärnor och förorter. De ska vara intuitiva för användaren men kraftfulla nog att leverera datadrivna beslut till stadsplanerare. PFind är byggt med dessa principer i åtanke.


Miljö, ekonomi och användarupplevelse – i samma riktning

Det intressanta med parkeringsoptimering är att den gynnar alla. För den enskilda bilisten innebär det kortare restider och mindre bränslekostnader. För städerna innebär det lägre belastning på trafiksystemet och bättre luftkvalitet. För miljön innebär det konkreta utsläppsbesparingar. Och för företagen innebär det nya affärsmöjligheter kopplade till hållbar mobilitet.

PFind har designats för att passa in i denna verklighet. Plattformen bygger på en framtidssäkrad struktur där realtidsdata möter användarvänlighet, och där tekniken anpassar sig efter platsens behov – inte tvärtom.


Ett konkret bidrag till klimatmålen

Sverige har åtagit sig att uppnå nettonollutsläpp till 2045. För att lyckas krävs att varje sektor levererar.

Parkeringsområdet är en av få som erbjuder omedelbar effekt utan att kräva omfattande omställning av infrastruktur. Effekten är mätbar, skalbar och direkt kopplad till vardagsbeteenden.

Med rätt strategi kan smart parkering bli en av Sveriges starkaste kort i klimatpolitiken. Det kräver mod, investeringar och samarbete – men det är fullt möjligt. PFind är redo att bli en del av den resan.


Vill du veta mer om hur PFind fungerar och hur vi kan bidra till hållbar stadsutveckling? Kontakta oss – vi berättar gärna mer.

Av Austin Kioyame 26 januari 2025
Utvecklingen av smarta städer pågår i snabb takt. Nya krav på hållbarhet, effektivitet och miljövänlig infrastruktur driver innovation inom områden som tidigare betraktats som statiska – och parkering är ett av dem. I takt med att tekniken mognar blir det tydligt att just parkering spelar en oväntat central roll i stadens ekosystem. Internet of Things (IoT) har tagit plats i den urbana verkligheten. Med hjälp av uppkopplade sensorer, realtidsdata och intelligenta analysverktyg förändras sättet vi ser på mobilitet, ytanvändning och trafikstyrning. Det som tidigare krävde manuella kontroller, slump och tur, ersätts nu av smart teknik som förutser, föreslår och fördelar.
Av Austin Kioyame 19 januari 2025
2025 markerar ett tydligt skifte i hur städer planeras och organiseras, inte minst när det gäller parkering. För att möta klimatmål, minska trafiktryck och skapa mer hållbara stadsmiljöer har både EU och svenska myndigheter infört nya riktlinjer och lagförslag som direkt påverkar allt från kommunal infrastruktur till fastighetsägare och teknikleverantörer. Den traditionella modellen för parkeringshantering är på väg att ersättas av digitala, automatiserade och realtidsstyrda lösningar. Dessa förändringar är inte längre hypotetiska framtidsvisioner – de är aktuella realiteter som redan nu påverkar beslut i stadsplaneringskontor och teknikutvecklingsbolag över hela landet.
Av Austin Kioyame 5 januari 2025
Städer växer snabbt. Med fler invånare, fler fordon och ökade krav på hållbarhet uppstår ett naturligt behov av att tänka om. En av de mest påtagliga utmaningarna i våra urbana miljöer är parkering – eller snarare, bristen på tillgänglig information kring var parkering faktiskt finns. Här föds både frustration och utsläpp. Därför är det hög tid att se parkering som en integrerad del av stadens digitala transformation. PFind representerar nästa fas i parkeringsutvecklingen – ett system anpassat för att möta både tekniska krav och människors vardag. I stället för att förlita sig på tur, cirkulation och manuell översikt, använder PFind ett nätverk av uppkopplade sensorer och smart logik för att presentera en realtidsbild över tillgängliga parkeringsplatser i ett område. Resultatet blir mindre bilköer, ökad tillgänglighet och bättre utnyttjande av stadens resurser.