Så förändras lagstiftningen kring parkering och stadsplanering 2025

Austin Kioyame • 19 januari 2025


2025 markerar ett tydligt skifte i hur städer planeras och organiseras, inte minst när det gäller parkering. För att möta klimatmål, minska trafiktryck och skapa mer hållbara stadsmiljöer har både EU och svenska myndigheter infört nya riktlinjer och lagförslag som direkt påverkar allt från kommunal infrastruktur till fastighetsägare och teknikleverantörer.

Den traditionella modellen för parkeringshantering är på väg att ersättas av digitala, automatiserade och realtidsstyrda lösningar. Dessa förändringar är inte längre hypotetiska framtidsvisioner – de är aktuella realiteter som redan nu påverkar beslut i stadsplaneringskontor och teknikutvecklingsbolag över hela landet.


Vad innebär lagändringarna?

De senaste förslagen fokuserar på tre huvudområden:

Digitalisering och realtidsanpassning av parkering

Kommuner får större befogenhet att kravställa digitala lösningar vid upphandling av parkeringslösningar. Det inkluderar funktioner som

tillgänglighetsdata, användarintegration och automatisk uppdatering av parkeringsstatus.


Utsläppsreglerade zoner och klimatstyrd infrastruktur

Fordon med höga utsläpp kan komma att nekas tillträde till vissa delar av staden, så kallade "lågemissionszoner". Dessa zoner ställer

krav på parkeringssystem som kan identifiera fordonstyp, registreringsnummer och anpassa tillgängligheten utifrån miljöpåverkan


Samspel mellan stadsplanering och mobilitet

Nya stadsdelar och bostadsområden måste redan i planeringsfasen integrera digital infrastruktur för mobilitet. Det handlar om att

säkerställa att parkeringslösningar är hållbara, energieffektiva och anpassade för eldrivna fordon, delningsmodeller och datadriven

trafikledning.

Hur påverkar detta fastighetsägare och teknikföretag?

För fastighetsägare innebär förändringarna ett ökat ansvar att framtidssäkra sina anläggningar. I många fall kommer digitala parkeringssystem inte längre vara ett val – utan ett krav för att erhålla bygglov eller förnyade driftstillstånd. Samtidigt öppnas dörren för affärsmodeller där datadriven styrning möjliggör både bättre kundupplevelse och effektivare utnyttjande av utrymme.

För teknikföretag och innovationsdrivna bolag skapas ett nytt ekosystem där lösningar inom IoT, AI och mobilitetsplattformar får en allt mer central roll. Möjligheten att bidra till smart stadsutveckling är större än någonsin – men också mer konkurrensutsatt. Det krävs system som inte bara fungerar i teorin, utan också möter lagens krav på integritet, tillgänglighet och tillförlitlighet.


PFind i ett nytt regelverk

PFind är anpassat för just denna utveckling. Systemet är byggt för att fungera i både öppna och reglerade zoner, hantera realtidsdata och integreras med externa system som elbilsinfrastruktur och kommunala trafiklösningar. Det betyder att städer och företag som investerar i PFind inte bara ligger i fas med lagstiftningen – de ligger steget före.

När parkeringsdata kan analyseras och ageras på direkt skapas bättre beslutsunderlag för allt från trafikstyrning till stadsbyggnadsstrategi. Det minskar inte bara belastningen på infrastrukturen utan bidrar även till att uppfylla klimatpolitiska mål.


2025 är inte bara ett årtal – det är en vändpunkt.

Den som redan nu investerar i framtidssäkra system stärker sin position i ett snabbt växande landskap där teknik, lagstiftning och samhällsnytta möts.

Av Austin Kioyame 26 januari 2025
Utvecklingen av smarta städer pågår i snabb takt. Nya krav på hållbarhet, effektivitet och miljövänlig infrastruktur driver innovation inom områden som tidigare betraktats som statiska – och parkering är ett av dem. I takt med att tekniken mognar blir det tydligt att just parkering spelar en oväntat central roll i stadens ekosystem. Internet of Things (IoT) har tagit plats i den urbana verkligheten. Med hjälp av uppkopplade sensorer, realtidsdata och intelligenta analysverktyg förändras sättet vi ser på mobilitet, ytanvändning och trafikstyrning. Det som tidigare krävde manuella kontroller, slump och tur, ersätts nu av smart teknik som förutser, föreslår och fördelar.
Av Austin Kioyame 12 januari 2025
När klimatdebatten förs i medier, politiska rum och vetenskapliga forum är det sällan parkeringsfrågan får utrymme. Ändå visar ny forskning att just detta område kan ha större påverkan på våra utsläpp än många tror. I Sveriges större städer kan upp till en tredjedel av trafiken i vissa områden bestå av bilister som endast letar efter parkering. Detta har inte bara effekt på bränsleförbrukning och koldioxidnivåer – det bidrar också till stress, ineffektivitet och sämre luftkvalitet i tätbebyggda miljöer. Med rätt tekniska och strategiska insatser finns det potential att minska parkeringsrelaterade utsläpp med upp till 30 %. Lösningen kräver inte nya vägar eller större parkeringsytor – det handlar om att göra det osynliga synligt.
Av Austin Kioyame 5 januari 2025
Städer växer snabbt. Med fler invånare, fler fordon och ökade krav på hållbarhet uppstår ett naturligt behov av att tänka om. En av de mest påtagliga utmaningarna i våra urbana miljöer är parkering – eller snarare, bristen på tillgänglig information kring var parkering faktiskt finns. Här föds både frustration och utsläpp. Därför är det hög tid att se parkering som en integrerad del av stadens digitala transformation. PFind representerar nästa fas i parkeringsutvecklingen – ett system anpassat för att möta både tekniska krav och människors vardag. I stället för att förlita sig på tur, cirkulation och manuell översikt, använder PFind ett nätverk av uppkopplade sensorer och smart logik för att presentera en realtidsbild över tillgängliga parkeringsplatser i ett område. Resultatet blir mindre bilköer, ökad tillgänglighet och bättre utnyttjande av stadens resurser.